MatesDownUnder

God afton!

Jag känner mig rätt trött alla redan men ska blogga lite först :)

Dagens blodgivningen blev lyckad fastän jag var lite nervös innan och under själva "ingreppet". Jag har alltid varit spruträdd men jag ser det mer som ett nödvändigt ont för det är ju så himla bra att kunna få hjälpa till (med sitt blod) ifall någons liv är i fara :) Och att försöka träna bort rädslan är ju bara bra!

Jag passade på att intervjua den unga biomendicinska analytikern som stack mig om hennes yrke. Jag är nyfiken på arbetslivet, på allt! Man kan få höra nyttigheter eller sånt som triggar ens intresse ju! Sen var det såklart skönt att leda bort tankarna från kanylen som satt i armen :O :$

Nu är jag lite stolt över mig själv och hoppas att mitt blod gör någon glad^^ / U.